[saŋ(k)tua´r-äv.-a`r-]
substantiv sanktuariet sanktuarier
sanktu·ari·et1särskilt helig och skyddad plats
relig.○spec.altarrum
sedan 1793av lat. sanctua´rium med samma betydelse, till sa´nctus ’helig’; jfr sankt
2skrin där heliga föremål förvaras
relig.sedan 1835