Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f. ~, n-genus; som plur. kan användas sanningsförsäkringar
sann·ings|för·säkr·an●formell utfästelse att tala sanning under rättegång
avgiven av vittne, sakkunnig el. part
komm.JFRcohyponym1ed 1
avlägga sanningsförsäkranförhör under sanningsförsäkransedan 1942