Svensk ordbok 2009, webbversion

sa`tan substantiv, best. f. ~, n-genus sat·an●ibl. med versal varelse som förkroppsligar det onda ofta i bibliska samman­hang som en sorts namn relig.yrk.JFRcohyponym1fancohyponymdjävulcohyponymande 2 vik hädan, Satan!ett verk av Satan○äv. om person, med både positiv och negativ bi­betydelsepojksatanen lång­hårig satanen satan till att spela bra○äv. som svordom (både positivt och negativt förstärkande)satan ock­sånej för satansvårt som satansatan så intressantdin satans skurksedan 1526av hebr. satan ’fiende; satan’