Svensk ordbok 2009, webbversion

si`na verb ~de ~t sin·ar●upp­höra att ge mjölk eller vatten jordbr.utstr.JFRcohyponymebba ut kon sinadebrunnen sinade○äv. med konstruktionsväxlingupp­höra att flöda vattnet i källan brukar sina på sommarentårarna ville aldrig sina○äv. ut­vidgatta slut förråden sinade○äv. bildligtidéerna sinadekrafterna sinadehan arbetade med aldrig sinande energisinasedan 1582jfr sv. dial. sina; besl. med 4sen och med lat. desin´ere ’upp­höra’ Subst.:vbid1-314123sinande