Svensk ordbok 2009, webbversion
[si`-el.-ku´r]
substantiv ~en ~er
sine|kur·en●välavlönat arbete som inte kräver stor arbetsinsats
särsk. vid beskrivning av äldre förh.arb.på 1800-talet hade många professorer prästtjänster men det var fråga om rena sinekurer○ofta ngt utvidgat (och skämts.) i negerade uttryckatt vara barnvakt är ingen sinekursedan 1792till lat. sin´e cu´ra ’utan bekymmer’; jfr 1kur 1