Svensk ordbok 2009, webbversion

ska`pare substantiv ~n äv. vard. skaparn, plur. ~, best. plur. skaparna skap·ar·en●person som har skapat viss (värde­full) före­teelse allmän kulturyrk.JFRcohyponymupphovsman skaparglädjeskaparkraftNN, skaparen av den stora dags­tidningen○spec. om Gud (ibl. i mildare kraft­uttryck)världens skaparehon tackade sin skapare för att allt hade gått braskapare (av ngt)du min skapare!herre­gud!​ du min skapare vilken värme­bölja! sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. skapare