Svensk ordbok 2009, webbversion

skrädd`are substantiv ~n äv. vard. skräddarn, plur. ~, best. plur. skräddarna skrädd·ar·en1person som yrkesmässigt skär till och syr kläder kläd.yrk.skräddarmästareskräddarsaxskräddaren satt på bordet med benen i kors och syddesedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. skräddare; av lågty. schräder ’till­skärare; skräddare’, till schräden ’skära’; jfr skräda 2typ av vatten­löpare som har lång­sträckt kropp och mycket långa ben och ut­för klippande rörelser vid förflyttningen på vatten­ytan zool.sedan 1862