Svensk ordbok 2009, webbversion
skramm
´
el
substantiv
skramlet
skraml·et
●
skramlande ljud
Noll
JFR
cohyponym
rassel
skramlet från köket där han stod och diskade
skrammel (med ngt)
sedan 1593
till
1
skramla
substantiv skramlet
skraml·et●skramlande ljud
NollJFRcohyponymrassel
skramlet från köket där han stod och diskadeskrammel (med ngt)sedan 1593till 1skramla