Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
skur·ar●tvätta (golv e.d.) genom att skrubba med borste
hyg.skurbaljaskurborsteskurvattende låg på knä och skurade köksgolvet○äv. om att rengöra på liknande sätt utan rengöringsmedelskura rotsaker○äv.polera
blank (metall)yta
skura kopparkärlskura mässingenskura ngtsedan 1430–50Fem Mose böckerfornsv. skura; gemens. germ. ord av omdiskuterat urspr.
Subst.:vbid1-322877skurande,
vbid2-322877skurning