verb ~de ~t
skyldr·ar●hälsa högtidligt genom att med båda händer hålla vapen lodrätt framför kroppen
vid paradering o.d.
mil.truppen skyldrade för generalen○äv. med konstruktionsväxling i ett uttryckskyldra gevär○äv. försvagatkusken skyldrade med piskanskyldra (för ngn), skyldra (ngt)sedan 1679av äldre ty. schildern ’stå på vakt’, till Schild ’sköld’; jfr skildra, skyllerkur, skylt
Subst.:vbid1-323458skyldrande,
vbid2-323458skyldring