Svensk ordbok 2009, webbversion

sla`gskugga substantiv ~n slagskuggor slag|­skugg·an●skarpt av­gränsad skugga astron.JFRcohyponymkärnskugga ○äv. bildligt om ngt hotandenedläggnings­hotet kastade sin slagskugga över de an­ställda(ngns/ngts) slagskugga, slagskuggan (av ngn/ngt)sedan 1832