Svensk ordbok 2009, webbversion

slit substantiv ~et slit·et●mycket hårt arbete arb.JFRcohyponymmödacohyponymknogcohyponymsjåcohyponymsläp 3 slitgöravardagsslitvar­dagens slit och släpnär dottern tog studenten kände hon att det var värt allt slit○ibl. med ton­vikt på intensitettill slut fick NN ut­delning på sitt riv och slitslit (med ngt)sedan 1871till slita