verb ~de ~t
sluddr·ar●tala otydligt
på grund av dålig artikulation
komm.gråten gjorde att hon sluddrade○äv. med konstruktionsväxling (i pres. part.)han hade druckit för mycket och talade med sluddrande röstsluddra (om ngn/ngt/SATS)sedan 1712sv. dial. sluddra; trol. av lågty. sludern ’pladdra’; trol. ljudhärmande
Subst.:vbid1-326504sluddrande;
sludder