Svensk ordbok 2009, webbversion

slu`tligen adverb slut·lig·en●som (markering av) slut tid.JFRcohyponymomsider slutligen tackade han sina med­hjälpare och ut­bringade en skål○äv. med an­tydan om lång­varig före­gående processJFRcohyponymäntligen slutligen fick hon tyst på klassensist och slutligensesist 1 sedan 1722