Svensk ordbok 2009, webbversion

små adjektiv, plur. ●anv. som plur. tillliten som har o­betydlig ut­sträckning eller om­fattning admin.utstr.små barnsmå bok­stäverbåde små och stora far­tyg○äv. i sammansättn. med ord i sing.småbilsmåföretagaresmåhus○ofta substantiverat om barnen mamma med sina småett spel för både små och stora○spec. äv.o­väsentlig småsakerde små gråsegrå leva i/under små omständigheterseomständighet många bäckar små (gör en stor å)sebäck tala med små bokstäversebokstav sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. smar; gemens. germ. ord av o­visst urspr.; ev. besl. med mikro-; jfr försmå, smäda, smälek