Svensk ordbok 2009, webbversion
snår
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
snår·et
●
tätt och risigt buskage
bot.
hallonsnår
ormbunkssnår
sedan 1538
sv. dial.
snår
,
snar
; besl. med
snar
,
1
snara
,
1
snärja
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
snår·et●tätt och risigt buskage
bot.hallonsnårormbunkssnårsedan 1538sv. dial. snår, snar; besl. med snar, 1snara, 1snärja