Svensk ordbok 2009, webbversion

1sned adjektiv snett ●som inte är parallell med eller vinkel­rät mot en (ofta) naturlig grundriktning spec. om ngt som av­viker från lod­rät el. våg­rät riktning admin.MOTSATSantonymrak 1 JFRcohyponymskevcohyponym2vind jul­granen var ganska snedbok­stäverna var sneda och vindakvälls­solens sneda strålartavlan hängde snett (adv.)han satt snett bak­om henne (adv.)○äv. bildligt, spec.som inne­bär bristande jäm­vikt eller symmetri snedbelastningsnedfördelningen sned social strukturen sned köns­fördelning○spec. äv.fel, felaktig det an­sågs snett att hög­avlönade fick de största löne­påslagendet gick snett från början för projektet (adv.)○spec. äv.irriterad vard.hon blev sned på honom när han kom för sentett snett leendese/titta snett på ngn/ngtvara förargad eller avund­sjuk på ngn/ngt​ några av konkurrenterna tittade snett på henne efter segern sparka ngn snett uppåtgöra sig av med en an­ställd genom att befordra honom/hennesedan 1501Arboga stads tänkebokfornsv. snedher; bildn. till snida
2sned substantiv, ingen böjning ●i ut­trycketpå sned snett läge Nolltavlan hängde på sned○ibl. med bi­betydelse av vädjanhon lade huvudet på sned och såg bedjande på fadernsedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. pa snedh