Svensk ordbok 2009, webbversion

sopra´n substantiv ~en ~er sopr·an·en●kvinno- eller goss­röst i det högsta stämläget musikJFRcohyponymalt sopransolistmezzosopranhon har en vacker sopran○äv. om mot­svarande personde är sju sopraner i kören○äv. i fråga om instrumenti sammansättn. sopranflöjtsopransaxofonsedan 1814av ita. soprano ’som ligger överst; sopran’; besl. med 1suverän