Svensk ordbok 2009, webbversion

spå`rväg substantiv ~en ~ar spår|­väg·en●an­läggning för spår­bunden person­trafik i stad i gatu­nivå trafik.JFRcohyponymtunnelbanacohyponymjärnväg spårvägsförbindelsespårvägslinje○ofta med tanke på kommunikations­medlet som så­dant el. organisationenGöte­borgs spårvägarhan arbetar vid spårvägensedan 1870