Svensk ordbok 2009, webbversion

spör`ja verb sporde sport, pres. spörjer, pres. pass. spörj(e)s el. spörs spörj·er●fråga åld. ut­om i pres. part. och vissa ut­tryckkomm.en spörjande blickhan såg spörjande på hennespörja (ngn) om/efter ngt/SATSdet spör(j)s att ...det på­stås att ...​ det spörjs att hon väntar barn det spör(j)s om ...jag undrar om ...​ bil­försäljningen gick dåligt förra året, och det spörs om det blir så mycket bättre i år sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. spyria; gemens. germ. ord; bildn. till spår Subst.:vbid1-339141spörjande