verb ~de ~t
sparr·ar●fungera som träningsmotståndare till
ngn (vanligen en boxare)
sport.han sparrade tungviktsmästarensparra (mot) ngnsedan 1924av eng. spar med samma betydelse, urspr. ’sparka; slåss med vapen’
Subst.:vbid1-335104sparrande,
sparring