Svensk ordbok 2009, webbversion

spi`sel substantiv ~n spislar spisl·ar●spis särsk. om äldre typ av ved­spis ngt åld.hush.spiselhälltända i spiselnsedan 1519Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholmfornsv. spisel; ombildn. av lågty. pisel ’rum med värmeinrättning’, med an­slutning till 2spis; av lat. (bal´neum) pe´nsile ’varmluftsbadstuga’