Svensk ordbok 2009, webbversion

stäm`pling substantiv ~en ~ar stämpl·ing·en1det att förse ngt med stämpelavtryck samh.stämpling av passetstämpling (av ngt)sedan 1718 (i sammansättn.)fornsv. stämpling ’ränk­smideri’ 2för­beredelse till brott jur.samh.stämplingar mot presidentens livde dömdes för stämpling till mordstämpling (mot ngn/ngt), stämpling (till ngt)sedan 1504brev från Arvid Siggesson i Mora till riksföreståndaren Svante Nilsson (Pers)3regel­vidrig trampning av mot­spelare på foten vid fotbolls­spel vard.sport.fri­spark för stämplingstämpling (av ngn)sedan åtm. 1987