substantiv ~en ~er
stå|plats·en●plats för stående publik eller passagerare
på idrottsplats, i teatersalong, buss etc.
trafik.JFRcohyponymsittplats
ståplatsbiljettståplatsläktarehon fick ofta nöja sig med ståplats på tunnelbanan○äv.ståplatsläktare
den högljudda publiken på ståplatssedan 1872