[-t∫one´-]
verb ~de ~t
stat·ion·er·ar●ofta perf. part.
placera (ngn) på viss ort i tjänsten
för längre tid; särsk. i militära och diplomatiska sammanhang
NollJFRcohyponymförlägga 1
en styrka på 10 000 man är stationerad i områdeten diplomat som för närvarande är stationerad i Kina○äv. med avs. på fordonen ambulans stationerades utanför portenstationera ngn/ngt ngnstanssedan 1855Subst.:vbid1-340492stationerande,
vbid2-340492stationering