substantiv ~n äv. vard. stenhuggarn, plur. ~, best. plur. stenhuggarna
sten|hugg·ar·en●person som yrkesmässigt bryter eller bearbetar sten
mineral.yrk.timmermän, stenhuggare och smedersedan 1410öppet brev utfärdat av Aremod Torkilsdotter med gåva till Vadstena kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. stenhuggare