Svensk ordbok 2009, webbversion

sti`a substantiv ~n stior sti·an●(av­balkning i) hus för svin jordbr.svinstiasedan 1400–25 (i sammansättn. svina-)Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. stighia, stiia; gemens. germ. ord; av om­diskuterat urspr. Svinborstnatt och kvalmig lukt i stian.Elsa Grave, Svinborstnatt, i Bortförklaring (1948)