Svensk ordbok 2009, webbversion

1still`astående adjektiv, ingen böjning stilla|­stå·ende●som inte rör sig särsk. om före­teelse i naturen admin.JFRcohyponymstationär gölar med stillastående vattenkvalmig, stillastående luftsedan 1720
2still`astående substantiv ~t stilla|­stå·end·et●det att inte röra sig Nollväntan och stillastående○äv. bildligtfrån­varo av ut­veckling fattigdom och stillaståendesedan 1687