verb ~de ~t
stoff·er·ar1fålla
handarb.stoffera en kappastoffera ngtsedan 1523av fornfra. estoffer ’stoppa; utstoffera’; jfr staffage, stoff
2ofta med partikel, särsk.ut
förse med extra prydnader
NollJFRcohyponympryda 1cohyponymstyra ut
byrån var fint stofferad med träinfattningarstoffera (ut) ngt (med ngt)sedan 1582Subst.:vbid1-342937stofferande,
vbid2-342937stoffering