Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~dde ~tt, pres. ~r
●ibl. med partikel, särsk.ut
låta (ngt finfördelat) falla här och där inom visst område
kokk.ströbrödströ salt på äggetströ lite persilja på potatisenströ (ut) den gravade rommen på laxenströ den rivna osten över korven○äv. med avs. på olika föremål(slarvigt) sprida
han strör alltid sina småprylar omkring sig○äv. bildligt, spec. med bibetydelse av slöserihan strödde pengar omkring sighon strödde sarkasmer omkring sig○spec. äv. i uttryck för sporadisk förekomsti sammansättn. el. perf. part.
ströjobbströvisströdda replikerströdda anmärkningarströ (ut) ngt (på/över ngt), strö ngt (ngnstans)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. ströia; gemens. germ. ord, besl. med strå
Subst.:vbid1-345787ströende
substantiv ~et
strö·et●finfördelat material som används som underlag i spilta
om t.ex. halm el. torvströ
jordbr.ströbäddströhalmsedan 1595