Svensk ordbok 2009, webbversion

stupi´d adjektiv, neutr. undviks stup·id●dum admin.psykol.JFRcohyponymenfaldig ○äv. om handling e.d.en stupid vägran att erkänna mot­ståndarnas förtjänstersedan 1694av lat. stup´idus ’häpen; dum’