Svensk ordbok 2009, webbversion

1sve`da substantiv ~n sved·an●svidande smärta med.solsvedasveda i halsensveda i ögonensalvan lindrade svedansveda (i ngt)för sveda och värkför smärta och an­dra fysiska o­behagsärsk. jur.​ han kräver 50 000 kronor i ersättning för sveda och värk sedan mitten av 1300-taletHelsinge-Lagenfornsv. svidhi; bildn. till svida
2sve`da verb svedde svett, pres. sveder sved·er●ofta perf. part. bränna på ytan eller kanten av ngt om eld e.d. NollJFRcohyponymförbränna huden blev bara sveddfotografiet var svett av eldsolen svedde åkrar och ängarsveda ngn/ngtsedan ca 1635trol. till svida Subst.:vbid1-350326svedande, vbid2-350326svedning