Svensk ordbok 2009, webbversion

tank substantiv ~en ~ar tank·en●större behållare för vätska eller gas särsk. för ämnen som måste hanteras försiktigt tekn.bensintankoljetankreservtankvattentankfull tankhalv tankfylla på tanken○spec. om slutet rum på far­tyg för förvaring av olja, färsk­vatten etc.sedan 1833av eng. tank med samma betydelse; trol. av hindi tankh ’vatten­behållare’