Svensk ordbok 2009, webbversion

teck`ning substantiv ~en ~ar teckn·ing·en1bindande skriftligt å­tagande särsk. att köpa ngt, spec. aktier ekon.jur.aktieteckningfirmateckningsedan 17432karakteristiskt linje- och färg­spel särsk. i djurs päls- el. fjäder­dräkt zool.skyddsteckningpå­fågelns vackra teckningsedan 17753(konstnärlig) bild som ut­förts med penna, krita e.d. ofta svart­vit konstvet.teckningsblockblyertsteckningfrihandsteckningpennteckningskämtteckningteckningen före­ställde ett husteckningar av människor○äv. om verksamheten, konst­arten och (förr) skol­ämnetteckningslärareta lektioner i teckninghan fick högsta betyg i teckningen teckning (av ngn/ngt)sedan 1697