Svensk ordbok 2009, webbversion

till`gång substantiv ~en ~ar till|­gång·en1knappast plur. möjlighet att skaffa eller ut­nyttja ngt ekon.ha tillgång till bilfå tillgång till vattenfri tillgång till inter­net på hotelletföre­taget har tillgång till billig arbets­kraft○äv. med ton­vikt på mot­svarande mängdråvarutillgångvalutatillgångtillgången på fisk varierade○spec. i ekonomiska samman­hangpriset på varan bestäms av tillgång och efter­frågantillgång (på/till ngt/ngra)sedan 1345testamentsförnyelse utfärdad av lagmannen i Östergötland Knut Jonsson och hustru (Svenskt Diplomatarium)fornsv. tilganger ’rättighet (att hämta ved, att jaga m.m.)’; jfr gånga 2(värde­full) resurs om person, före­mål el. om­ständighet som kan ut­nyttjas på ett för­delaktigt sätt NollJFRcohyponymkraft 3 hennes popularitet är en tillgång för partietNN är en verklig tillgång för före­taget○spec. (i plur.)ekonomiska resurser finansiella tillgångarhon levde över sina tillgångarföre­tagets bok­förda tillgångarden miss­tänkte terroristens tillgångar blev frystaimmateriella tillgångaricke-materiella till­gångar​ immateriella till­gångar som varu­märken och patent sedan 1652