Svensk ordbok 2009, webbversion
[tit`-äv.ti`t-]
substantiv ~n äv. vard. titelförsvararn, plur. ~, best. plur. titelförsvararna
titel|för·svar·ar·en●idrottare som innehar en mästerskapstitel och (just) har att försvara den
sport.yrk.titelförsvararen hade inga problem med utmanaren○äv. om motsvarande utövare av spel○äv. om lagvanligen plur.
sedan 1921