Svensk ordbok 2009, webbversion

touche [to∫´ljust sj-ljud] substantiv ~n [to∫´en] ~r [to∫`er] touch·en1(lätt) beröring han gav henne en touche på axeln till hälsninghan vidare­befordrade bollen med en touche○spec. vid fäktning o.d.beröring (med florettspets) av mot­ståndarens bröst ○spec. äv. mus.an­slag på tangent­instrument ○äv.synlig pensel­föring i målning särsk. med tanke på konstnärens personliga stil hennes lätta, nästan impressionistiska touche○äv. bildligtan­tydan, an­strykning det gamla torget gav staden en touche av poesipjäsen har en o­avsiktlig komisk toucheen touche (av ngt)sedan 1792av fra. touche med samma betydelse, till toucher ’vid­röra’; trol. av ljud­härmande urspr.; jfr 1tusch 2fanfar som spelas som hyllning till ngn bemärkt person musiktrumpeterna gav touche när prinsen an­lände○spec.en orkesters hyllning till upp­skattad dirigent sedan 1896