Svensk ordbok 2009, webbversion

tung`metall substantiv ~en ~er tung|­met·all·en●metall med hög täthet vanligen över 4,5–5 gram per cm3 kem.○vanligen med tanke på dessa metallers skade­verkan när de kommer in i närings­kedjanut­släpp av tungmetaller som kadmium och kvick­silversedan 1927