Svensk ordbok 2009, webbversion

tu`san substantiv, ingen böjning, n-genus ●ett tämligen milt kraft­uttryck komm.SYN.synonymattan fy tusan!visst tusan!ta mig tusan!tusan ock­så!vad tusan nu då?!hon spelade av bara tusandet var som tusan!han står ju där för tusan!○äv. i vissa ut­tryck för upp­skattningbaddare han är en tusan till karldet vete tusan det är nästan o­möjligt att veta(starkt) vard.​ det vete tusan om det blir någon riktigt sommar i år ge (blanka) tusan i ngtstrunta i ngtstarkt vard.​ jag ger blanka tusan i om du följer med eller ej! ge sig tusan på ngtvara fast besluten eller över­tygad om ngtvard.​ hon gav sig tusan på att komma in på juristlinjen tacka tusan för detdet är ju helt själv­klartvard.​ Han tog det fina jobbet som erbjöds honom. - Ja, tacka tusan för det! sedan 1557till tusen