Svensk ordbok 2009, webbversion

törst substantiv ~en törst·en●starkt behov av att dricka fysiol.brännande törststilla törstensläcka törsten med en läskflyktingarna led av både hunger och törst○äv. bildligtstarkt begär efter ngt bildningstörstnjutningstörstömhetstörsthans törst efter äratörst (efter ngt)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. þyrster þörster; gemens. germ. ord med grundbet. ’torrhet’; jfr 1torr