Svensk ordbok 2009, webbversion
verb upplyste upplyst, pres. upplyser
upp|lys·er1ofta lös förb., selysa upp 1
förse med belysning
Nollen dåligt upplyst vägupplysa ngtsedan 1457–64Skrifter till uppbyggelse från medeltidenfornsv. uplysa
2lämna meddelande av (direkt) praktisk nytta till
ngn; särsk. betr. den föreliggande situationen (på visst område)
komm.JFRcohyponyminformera
kan du upplysa mig om tågets avgångstid?○äv. betr. kunskapsförmedling i allmänhetläkaren måste upplysa patienten om medicinens möjliga biverkningarupplysa ngn (om ngn/ngt/SATS)sedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelserSubst.:vbid1-378461upplysande,
upplysning