Svensk ordbok 2009, webbversion
u
`
rgröpning
substantiv
~en ~ar
ur|gröp·ning·en
●
urgröpt fördjupning
ofta i förhållandevis hårt material
Noll
JFR
cohyponym
hålighet
skatten låg i en urgröpning i trädstammen
en urgröpning (av ngt)
sedan 1782