Svensk ordbok 2009, webbversion

1u`tan preposition ut·an●i av­saknad av den före­teelse som fram­går av samman­hanget NollJFRcohyponymförutan vara utan bo­stadbarnen växte upp i frihet utan krav○äv. för att an­ge att viss (förväntad) handling inte ut­förshon gick sin väg utan att säga ett ordbli utaninte få (ngt)​ när natt­klubben gick i konkurs var det flera band som blev utan arvode det är inte utan attdet är faktiskt så att​ det är inte utan att man blir imponerad av regissörens sätt att handskas med det dåliga manuset utan krusse2krus utan uppskovseuppskov utan vidarese1vidare sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. utan, även ’ut­ifrån; utan­till; utan­för; ut­om’
2u`tan konjunktion ut·an●medan det där­emot är fråga om att vara på det (an­dra) sättet Nollhon var inte sjuk utan tröttsedan 1285stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)
3u`tan adverb ut·an●på ut­sidan Nollbilen ren­gjordes både utan och innankänna ngn både utan och innankänna ngn mycket väl​ de har levt i­hop i över tret­tio år och känner var­andra både utan och innan sedan början av 1300-taletSkåne-Lagen