Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tfärda verb ~de ~t ut|­färd·ar●låta fram­ställa (dokument) i lagligt bindande form jur.samh.utfärda ett passutfärda arresterings­orderutfärda läkar­intyg○äv. ngt ut­vidgatutfärda instruktionerutfärda ett löfteutfärda ngt (för/till/åt ngn)sedan 1661jfr fornsv. utfärþa ’av­sända; av­färda’; i nu­tida bet. efter ty. ausfertigen Subst.:vbid1-381977utfärdande