Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tlösa verb utlöste utlöst, pres. utlöser ut|­lös·er●äv. lös förb., selösa ut 1 få (visst system eller skeende) att starta NollJFRcohyponymsätta igång 2 brand­larmet utlöses automatisktfall­skärmen utlöstes aldrig○äv. mer abstraktut­göra (direkt) an­ledning till, fram­kalla viss handling, process e.d. regeringens spar­paket utlöste en våldsam protest­stormstress kan utlösa migrän○ibl. äv. (ofta bildligt)göra aktiv, realisera han utlöste sin fall­skärm på 10 miljonerutlösa ngtsedan 1841Subst.:vbid1-382815utlösande, utlösning