substantiv ~en ~ar
ut|rot·ning·en●det att utrota människor
NollutrotningskrigutrotningslägerHitlers program för utrotning av Europas judar och romer○äv.det att utrota djur- eller växtarter
de svenska kräftorna hotas av utrotning○äv.det att eliminera abstrakta företeelser
utrotningen av malaria i Europautrotning (av ngt/ngra)sedan 1547