Svensk ordbok 2009, webbversion

u`trusta verb ~de ~t ut|­rust·ar●förse (ngn) med vad som behövs för visst ända­mål NollJFRcohyponymrusta 2cohyponymekipera hon utrustade sig för resanhan var utrustad med video­kamera○äv. med avs. på lokal, tekniska hjälp­medel e.d.ett modernt utrustat köken fullt utrustad data­anläggning○äv. bildligt betr. kroppslig el. själslig egenskapen giv­mild natur har utrustat hannen med en vackert lysande stjärtutrusta ngn/ngt (med ngt)sedan 1527Subst.:vbid1-383511utrustande, utrustning