Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tskällning substantiv ~en ~ar ut|­skäll·ning·en●serie av hög­ljudda och indignerade före­bråelser komm.SYN.synonymovettsynonymskäll han fick en rejäl utskällning av föräldrarna när han kom hem mitt i nattenen utskällning (av ngn)sedan 1902