Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tsnitt substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ut|­snitt·et●ngt som skurits ut ur ngt Noll○vanligen bildligt(god­tyckligt) av­gränsad del av ngt JFRcohyponymdetalj 1cohyponymavsnitt ett utsnitt ur verklighetenett utsnitt ur landskapskartanett utsnitt (av/ur ngt)sedan 1883