Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tsvävning substantiv ~en ~ar ut|­sväv·ning·en1vanligen plur. njutnings­fylld (och skadlig) aktivitet psykol.hans erotiska utsvävningar○äv. försvagatextravagans deras ekonomi tillät inte så­dana utsvävningar som en semester­resa till Mallorcasedan 17852av­vikelse från det egentliga ämnet komm.ideologiska utsvävningarsedan 1796